Yeah Yeah Yeahs - Show Your Bones

18 maj 2006 av Erik Nilsson

Yeah Yeah Yeahs - Show Your Bones

Första gången jag hörde något av Yeah Yeah Yeahs var på ett blandband jag fått av en vän. Hela blandbandet var fyllt med bra låtar, men det var denna låten som stod ut och verkligen knockade mig. Låten var Art Star och kom från en av Yeah Yeah Yeahs EP. Senare 2003 kom debutalbumet Fever To Tell och jag var helt såld. Sommaren kröntes av att se Yeah Yeah Yeahs på Emmabodafestivalen.

Då är då och nu är nu. Jag har de senaste veckorna suttit och lyssnat på Yeah Yeah Yeahs andra album som kom tidigare i år, Show Your Bones. Det har gått ett par år sedan Fever To Tell och med åren kommer förändring, frågan är hur mycket Yeah Yeah Yeahs ändrats, eller hur mycket jag förändrats?

Det första man märker när man lyssnar på skivan är att den känns mer mogen. Ljudbilden är något mjukare och mindre arty-rock än Fever To Tell var. Show Your Bones blir inte lika direkt som förra skivan eller för den delen EP:n var, jag knockas inte direkt utan hinner växa in i skivan. De allra vassaste uddarna har vässats ner något och fått lite mer pop över sig, de finns fortfarande där, men inte i lika stor mängd.

Fever To Tell var i stort ett väldigt likriktat album och de flesta av spåren påminde väldigt mycket om varandra i utförande. Show Your Bones är något mer spretande i stil på låtarna, vilket är bra. Ibland när jag lyssnade på förra skivan kunde jag tycka att det blev lite mycket av alltihopa, med mer variation får man en ny bit att upptäcka för varje låt.

Jag kommer inte att gå så långt som att säga att Show Your Bones är ett bättre album än Fever To Tell, men något mer moget och mer varierat. Karen O’s sång och Nick Ziners gitarrspel försöker fortfarande knocka en, men inte lika direkt och brutalt.


Kommentarer:

kommentarer stängda för denna artikel